Direktlänk till inlägg 16 mars 2023
Fy Faaaaan, vilka jobbiga dagar jag lägger bakom mig nu.....
För nästan 2 veckor sedan röntgades jag, och idag klockan 11.00, när jag ändå var på Mälarsjukhuset för att få påfyllning av gift, så skulle jag även få träffa doktorn och få svaren.
Det har verkligen varit en känsla av att domedagen närmat sig.
Dom 2 senaste nätterna har jag knappt sovit en blund, mest bara legat och snurrat i sängen, med tankar som inte direkt har varit positiva....
Det blir lätt så på nätterna, dagarna försöker jag ju hålla mig sysselsatt, även om dom också varit jobbiga....
Imorse var jag ett vrak, försökte äta frukost, men spydde upp den direkt🤮
Klockan 10.00 var det dags att sätta igång cytostatikan, och då spydde jag igen.
Var såååå jäkla nervös, med sprängande huvudvärk.
Försökte läsa av sköterskornas ansiktsuttryck och beteende,,, jag känner ju dom ganska väl vid det här laget,,, men jag märkte inte av att dom var annorlunda på något vis....
Strax före 11, kom "min" sköterska och hämtade mig, och sa, nu är det dags.
Hon sa också att "jag följer med dig in till läkaren"
och genast satte ju mina hjärnceller igång att arbeta för högtryck...
Varför skulle hon vara med, var det för att plocka upp spillrorna när jag fick dödsdomen?
Går på vingliga ben, och med en fruktansvärd handsvett in på läkardns rum.
Blir nöjd när jag ser att det är en av mina favoriter, en dansk pensionerad läkare, som hoppar in då och då i Eskilstuna.
Han är alltid så lugn,, han känns så trygg på något vis...
Jag sätter mig ner på stolen framför honom, och han frågar hur jag mår?
Jag vet inte, svarar jag, men det vet väl du!!
Han säger att han ska göra plågan kort för mig, och säger i nästa andetag att:
ALLT SER JÄTTEBRA UT PÅ RÖNTGEN!,,,,,
Och då börjar ju jag såklart storgråta av Lycka💝
Det finns inga spår kvar av några förändringar,
cancermarkören (nåt blodprov som tas och som heter nåt på C, som jag inte kommer på) är nere på normala värden igen.
Jag satt kvar länge och väl därinne och pratade och ställde massor med frågor, och det var med sån lättnad jag tassade tillbaka till mitt rum efteråt...
Men sen väl därinne, så var det återigen som alla spänningar släppte, och jag bara grät och grät och grät...
"min" systerM, tog sig massor av tid och satt och pratade med mig, känns så skönt att få prata av sig om ångesten och oron....
Nu tänker inte jag ta något för givet i framtiden, jag har lärt mig att bara för att det ser bra ut ena dagen, så kan det vara tillbaka igen om några månader, så nu tänker jag leva livet!!!!
Jag blev kvar tills klockan 15 på sjukhuset,,,, HB-värdet var återigen väldigt lågt, så det blev efter att giftet pumpat klart, även påfyllning av 2 påsar blod.....
Förklarar ju varför jag varit så förbaskat trött sista veckorna,,, nu hoppas jag få tillbaka lite energi.....
Helst av allt skulle jag velat öppna en flaska skumpa ikväll för att fira, men jag är helt slut mentalt och huvudet värker...
Men nästa helg, när smaken förhoppningsvis kommit tillbaka,,, då jävlar va jag ska drick bubbel 🍾 och fira 🥂
Ikväll blev det bara en rostad macka till middag😜
En cytostatikabehandling kvar, sen hoppas jag att jag ska börja pigga på mig, och snart vara tillbaka i spårkondition...
Det längtar både jag och Olsson efter💖
Tack Alla fina människor därute som kommit med hejjarop under denna tuffa tid....
MILJONER KRAMAR 🥰
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | |||||
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | |||
13 |
14 |
15 |
16 | 17 |
18 |
19 | |||
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 | |||
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||||
|