Jösses vilken härlig vecka som ligger bakom mig❣️
Första veckan i mars, nu har vi allt härligt framför oss...

Inte ens beskedet om att vårens alla tävlingar ställs in tills vidare kunde rubba mitt goda humör, även om jag självklart tycker det är oerhört sorgligt och oförståeligt 🙁

Men lyckan jag känner över att Äntligen ha fått komma ut i min Älskade skog igen, det slår det mesta.
 
Hajja första riktiga skogspromenaden på över 6 månader🤩

Innan operationen kunde jag ju lufsa runt lite, och sätta mig på en stubbe en stund och suga i mig skogskänslan.

Men i början på veckan tog vi en riktig promenad på ca 45 min, och det var Magiskt, och hundarna var skuttiga och glada...🎈❤️
 
OCH,,,,, jag har spårat i skog för första gången sen i juli...

Såååååå Jävla Underbart❣️

Och tänk att jag glömt bort hur jäkla kul det är att spåra🐾🐾

Jag blir lika imponerad och fascinerad varje gång av hundarnas fantastiska näsa 💪

Nu var det inga långa spår, Olssons var 500m, och Glocks nästa 600, och jag la dom på väldigt platta och för mig lättagådda ställen.

Och om jag var orolig för att Olsson "glömt", så insåg jag så fort jag tog fram spårselen, 

att "glömt" hade hon definitivt inte gjort😍

Däremot blev jag lite förvånad över hur stark hon plötsligt blivit.

Hon som varit så jäkla lugn, både när hon spårat i skog och på fält..

Nu var det ett jäkla drag i linan, och jag fick kämpa för att få ner tempot, men jäkla fint spårade hon, och markerade alla pinnarna helt superbt⭐️
 
På Glock märktes inte heller av att det varit uppehåll i spåreriet..

Jättefint upptag, där han faktiskt analyserade åt vilket håll det gick, och kom iväg åt rätt håll⭐️
Och spårade även han super⭐️
 
Faaaaan va kul det är att känna att både våren och kroppen är på G💪

På tisdagen ville jag köra uppletande.

Och som Frk Olsson briljerade🤩

Har hittils bara kört korridorer med synretning med henne.

Sist Thomas och jag körde, fick hon ju två med synretning, och sen två utan, men då var hon ju liksom igång och visste vad hon skulle göra.

Nu när jag var själv blev jag lite lat,,,

4:a korridorer a 100m x 2 hundar, blir 800m, min kondition är verkligen inte den bästa, och efter att först gått en 45 minuters prommis, så kände jag mig lite slut.

 

Så för att spara mina ben, så la jag ut alla fyra föremål innan jag plockade ut Olsson.

Gick ändå i korridorer, men gick inte tillbaka i samma korridor..

 

La första föremålet kanske bara 15 meter ut, tänkte att hon skulle få träff snabbt om hon fattade att hon skulle gå ut..

Och lilla hjärtat så fint hon gör det❤️

 

Inga som helst problem att springa ut och hämta 4:a föremål på raken⭐️⭐️⭐️
Det sista låg längst ut på 50 meters djup...

 
Älskar hur den där lilla älskade hunden gång på gång överraskar mig med att bara utföra det jag ber henne om❤️

Gjorde upplägget för Glock på samma sätt, och sparade på så vis 400meter i benen😂,

det var inga problem för den vackra Sheriffen...⭐️
 
Njuter lika mycket varje gång av hans fart och glädje i allt han gör❤️
 

Jag har kört lite lydnad hemmavid varje dag.

Nu när apporteringen nästan blivit Olsson paradgren👌 så är det dags att koncentrera oss på hoppet och krypet.

Tycker inte om att nöta dom momenten pga slitaget i kroppen, så det blir bara korta pass, varannan dag kryp, och varannan dag hopp, och då på väldigt låg höjd.

Svårigheten har varit att få ut henne bakom hindret på uthoppet, men nu börjar även det lossna⭐️

Åsså håller vi liv i dom andra momenten såklart!

Och Älskade Glock har fått valla en liten stund varje dag.

Undviker alltför explosiva övningar, blir mest lite fösa/driva,

men Sheriffen är Lycklig 🤩 (och skitig)😝

 

På onsdagen var jag ledig, så då gick jag bara en härlig skogis på dagen, och sen när Thompa slutade jobba, drog vi först till slottsparken och körde lydnad med båda...
 
Sen åkte vi vidare till skogen för att testa en ny frispårsvariant...

Den gick ut på att vi skulle se om det gick att skicka hundarna på samma spår efter varandra.

Så vi gjorde en A-station åt båda hundarna samtidigt.

Sen fick dom se Thomas gå iväg...
 
Det var inget problem, ingen av dom sa ett knyst när dom såg husse försvinna bort i skogen..
 
500 meter bort gjorde husse en B-station...

Inser att jag nog måste köpa ett orange  tjänstetecken till Olsson att ha i rapporten..

Jäklar va de skär sig mot GPS-halsbandet🤪
 
Efter 15 minuter började jag med att skicka Olsson.

Förhoppningen var ju att Glock skulle klara av att sitta tyst medans jag gjorde framföringen, och skickade O.

Tror inte det skulle funka att göra tvärtom, och kommer heller aldrig testa, vill inte riskera att tvinga fram ljud på den hitintills tysta Frk O.

Och duktiga, duktiga Glock, sa inte ett endaste litet gnäll, nu såg han visserligen inte sändningspunkten, men ändå, han såg ju när vi värmde upp.

Och Olsson hon drog iväg i full fart, och kom fram till husse på tiden 54,43

Kan säga att det var en halvgalen Sheriff, som nu skulle få gå på jakt på lillasysteryster...

Men jag hade ändå faktiskt en hyfsad framföring.

Glock for iväg som ett 🔫 pistolskott💨, och kom in till husse på tiden 51,99

 

Nöjt gäng som kom tillbaka till mig på A.

 
Det var ju kul att det funkade att träna på det viset, nackdelen är ju att vi bara har en GPS, nu valde vi att sätta den på Olsson, men vill helst kunna se även hur Glock springer i sträckan, så nästa gång får dom gå varsitt spår.

Torsdagar innebär handling och städning, så jag stannade bara till i slottsparken på vägen till Strängnäs, 

tog en liten kiss sväng med båda, och lekte sen lite lydnad med båda.

Olsson och jag körde igenom lägremomeneten, och Glock fick mest leka med bollen, åsså gjorde vi en rak inkallning och en träapportering..

Hade sen sett fram så mycket emot att se damernas stafett i VM.

🇸🇪Hejja Sverige🇸🇪
Men vilket antiklimax det blev,,, förstår att Glock somnade😴

 
Sen stack jag och jobbade, och Thomas drog ut i spårskogen.

Båda två hade spårat fint👌🤩
 
Olsson först,,,😍
 
Och sen Knocke😍
   
Thomas upplevde också att Olsson låg på starkare i spåret än hon gjort tidigare.

Men samtidigt väldigt noggrann😃

 

Åsså fredag då, en mysig ledig sådan, vilket var en väldans skön känsla när jag slog upp mina grå/blå imorse.

Jag försöker, trots att jag jobbat kvällen innan, att gå upp vid åtta-tiden på morgonen..

Vill inte sova bort mina dagar.

Men det är ändå en skön känsla att veta att Thomas varit ute och scootrat hundarna i ca 3 km på morgonen,

 

vilket gör att jag kan kliva upp i lugn och ro och äta lång gofrulle.

 

Efter frullen gick vi en sväng i kohagen,,

 
Så mysigt att gå där om det inte vore för att det finns så förbaskat mycket rådjursbajs,,,

Stundtals blir dom som helt besatta, och bara ska leta skit å äta, 💩 det gör mig galen🤯
 

Efteråt körde jag hopp med Ollan, och putade lite på fåren med Klonkan...

Sen gick vi in och käkade lunch...

Efter lunchen blev jag så jädrans frussen, jag frös ända in i märgen, gick och la mig på soffan under 2 tjocka filtar, men frös ändå.

Somnade visst, och vaknade först när Thompa kom från kontoret(på övervåningen😝)

Frös fortfarande och mådde inget alls bra.

 

Thomas är ju så gullig i dom lägena, vi hade planerat att sticka till spårskogen, men jag var inte så sugen, och då säger han att "stanna hemma du, så fixar jag med hundarna"❤️
Men jag vill ju inte kasta bort en ledig eftermiddag/ kväll, så vi ändrade lite i planerna...

 

Började med att traska ut ett spår till Glock.

Sen åkte vi till slottsparken och körde lydnad...

 
Och så jäkla vidrigt kallt det var, det blåste som Faan.

Vi kör ju på varsin plan jag och Thomas, och Thomas brukar alltid bli klar före mig, men denna gången gav jag upp tidigare.

 

Åkte och gjorde ett uppletande med Hickan, och återigen, så fint hon gör det..
 
Jobbet jag lagt ner på att få bort tugget i apporteringen, har även gett resultat i uppletandet, och även på pinnarna i spåret, märkte både Thomas och jag...👍
 
Massor med beröm, lek och bus till min duktiga underbara lilla Hicka❤️
 
Släppte Knocke på spåret...

Och han gör ett superfint upptag...
 
Spårade super, men hade oroväckande svårt att hitta slutpinnen🤔

Thomas stod så att han såg pinnen, men Glock fick inte in den i näsan,,, men Thomas lät honom hållas, och till slut efter lite möda och stort besvär så fick han in den i snoken❤️
 
Jag var fortfarande väldigt frössen när vi kom in igen.

Så här sitter jag och väntar på att bastun ska bli varm...

I väntan på det, dricker jag något, som jag allt som oftast tycker är supergott, men glömmer bort att vi har hemma.

Det är Mintuu, en pepparmintsvodka, som jag blandar med varm oboy...
   
Mumma, det smakar som nånting mellan after eight och Marianne,,, 

supergott, och värmen börjar så sakteliga sprida sig i kroppen...

 

Helgen ligger blank och klar framför oss, det enda planerade är att jag börjar jobba 15.15 imorgon em.

Eventuellt, kanske, om jag får bestämma så sticker vi upp till Knivsta på söndag  för rapportträning med ett härligt gäng.

Jag vill, men Thomas tycker 26 mil tur-och-retur är liiiite långt för en träning,,, jag håller inte med☺️

Men vi får se, nu ska jag hoppa ner i relaxen, innan goda pilgrimsmusslor väntar på att få ramla ner i magen😋

 

Ha nu en Underbart Trevlig helg❣️
Tänk att lite hundträning kan göra en så in i bomben glad😃