Veckan som gått har varit bra 😊 

Dagarna har sett väldigt lika ut, vilket jag tycker är skönt för jag känner hur mycket bättre jag mår när jag har tider och rutiner att anpassa mig efter.

Blir liksom inte lika mycket tid över för grubblerier då...

Jag har gått  upp vid 8.30, käkat gofrulle, klätt på mig, gått en kortare rastningsrunda med hundarna, och sen dragit till Nykvarns Hundhall...

Varje dag mån-fre har jag haft förmånen att kunna träna i veckan som gått💖

Måndagens Selfie🥳

 
Knocke får mest leka runt medans Olsson och jag lyder, men ibland får han göra en liten apportering.

Då blir han glad🧡

 

Olsson och jag kämpar på med apporteringarna, tyvärr ända gången jag får ljud i henne🥁

Det kommer 9 gånger av 10 ett startskall när jag skickar henne, tycker jag provat allt, men ännu har jag inte hittat dom rätta knapparna😔
 
När vi nöjda och glada har återvänt till Sjövreten, har både jag och hundarna käkat lunch, och sen har vi vilat en stund på maten tills Thomas har slutat jobba.

Då har vi alla fyra gett oss ut på makalöst härliga skogspromenader...
 

Länge sedan vi promenerade så mycket ihop som vi gjort nu sista tiden.

Jag gillar det, och hundarna blir extra skuttiga och glada...
 
Hemma igen har hästpyssel stått på agendan...
 
Borstar igenom båda, och Waijti gillar det mer och mer för varje dag...

Han är en riktig liten kelgris...🤍
 
Sen har jag känt mig riktigt nöjd med dagarna, och det har varit mysigt att gå in, käka middag, och sen slappa en stund i soffan, innan John Blund har kommit på besök.

Jag är ju ruskigt kvällstrött, och somnar oftast redan vid 20-tiden😴😴

Ja, och så har veckans dagar i princip sett ut, inte så illa om jag får säga det själv🌟

Tisdagens Selfie i Bästa hundhallen....😊
 
Tur det finns speglar, så jag kan fota oss😂

Sen att jag ser "livrädd" ut,,, det är en annan femma🤣
 
Tur att hundarna gör sig bra på bild iallafall🌟

Jag tycker att Glock är sååååå jäkla vacker😍
 
Och Olsson, ja i mina ögon är hon bedårande, men jag vet att många reagerar på att hon har jätteöron,,, men det ser inte jag.

 
I mina ögon är hon Perfekt 🤩, dessutom är innehållet mellan öronen helt outstanding...

Älskade, Älskade hundar😍😍

På onsdagen var vi i hallen redan klockan 9 på morgonen, och sen åkte jag direkt därifrån till Ica Maxi i  Södertälje för att veckohandla.

Att gå på Ica Maxi, är också något som jag verkligen njuter av, Älskar att handla mat.....

Men naturligtvis, började vi dagen med att ta en onsdagsselfie 😅
 
Sheriffen fick gå lite spegelfrittfölj....
 
Och HickeliPick fick spegelskälla lite....
 

Vi lägger mycket tid på att öva på att lyfta hovarna på Whajti....

Om drygt 1 vecka är det dags att träffa hovslagaren...

 
Han lär sig snabbt, framhovarna är inga som helst problem med, och det tar sig med bakhovarna för varje dag❤️
Glock undrar nog vad vi pysslar med egentligen....
    

På torsdagen fick jag inleda dagen med att åka till Mariefreds vårdcentral för att ta prover inför videokonferensen nästa vecka.

Det är ju också avgörande inför ev operation, att alla värden är bra, så att kroppen mäktar med ett sånt stort ingrepp.

Jag har med hjälp av en dietist fått en massa tips och råd på vad och hur jag ska äta för att stärka kroppen, och det försöker jag följa.

 

Direkt efter besöket på vårdcentralen, drog vi till hundhallen för lite torsdagslydnad...

Och såklart en torsdagsselfie 😂😂😂😂😂
 
Snart ruttnar nog många på att läsa, när innehållet bara är selfies 🤣😂😅

Men vi tränar faktiskt också...

Jag är så in i bengen nöjd med vårt fria följ...🌟🌟🌟
 
Tycker att hon är en fröjd att gå med, och hon är tyst och fokuserad, trots störning av Glock och hans boll...
 
Sen var det ju dags för mig att hoppa in i bilen och köra till Uppsala.

Usch vad det kändes tungt att ge sig iväg, nattens snöande gjorde så att väglaget var det sämsta tänkbara att köra i.

Dom 3 milen mellan Strängnäs och Enköping var vägen så kass, så det var som att köra på en tvättbräda, bilen krängde hit och dit.

Skönt nog var det väldigt lite trafik, så jag kunde puttra fram i lugn och ro i mitt eget tempo, bara 3 gånger gick jag åt sidan och släppte förbi bilar som ville köra fortare....

Kommer fram och checkar in på hotellet, som visade sig ligga bara tvärs över gatan från huvudingången på sjukhuset, där jag skulle vara klockan 9.00 på fredagsmorgonen.

Skönt!
 
När jag först bestämde mig för att sova på hotel, så bestämde jag mig för att göra en mysig kväll av det och gå ut och äta på stan.

Kollade runt på olika restauranger och deras menyer, och beslutade mig för en fiskrestaurang inne i centrala Uppsala...

Men sen när jag satt där i bilen påväg upp, så rann tiden iväg för resan tog så mycket längre tid än vad jag räknat med, så det hann bli mörkt, och jag kände att om jag väl kommit till hotellet och checkat in, så var jag inte så sugen på att ge mig ut igen.

Så jag stannade på Ica Maxi på vägen, köpte en macka, en dricka och sen STOOOR påse smågodis...
 
Sen stannade jag och softade på hotellrummet hela kvällen.

Mackan var tyvärr skitäcklig, så den slängde jag🗑😖

Men godiset var gott😋

Sen blir det ju tyvärr så, att ligger man själv på ett trist hotellrum en hel kväll, så kommer hjärnspökena 👻
 
Låg och grubblade fram tills klockan passerat 3 på natten, och sen ringde väckarklockan 07.15, så jag var inte världens piggaste direkt🥱

Jag skulle ju vara fastande inför röntgen, men jag gick ändå upp till frukostmatsalen på morgonen och gjorde en matsäck...

Plågsamt, jag är alltid så vansinnigt hungrig när jag vaknar, så att sitta där och bre mackor och inte få äta va tufft...

 
Lite skämmit också på något vis att bre mackor och fylla en väska, tyckte dom andra gästerna tittade lite skumt på mig.🙄

Jag hade också tagit med mig en stor plastlåda som jag fyllde till bredden med frukter,,, meloner av olika slag och vindruvor...

Va Faan, man betalar ju för frukost, och den smakade ljuvligt sen när röntgen var klar och jag fick äta igen...

(jag hade dessutom frågat personalen om lov, annars hade jag nog inte vågat😚)

 

Hade sånt flyt också, för jag var en halvtimma tidig till min bokade tid, jag gillar ju att vara ute i god tid, åsså visar det sig, att den som hade tiden innan mig lämnat återbud, så jag fick komma in på en gång, och sen flöt allt bara på.

Var förberedd på att hela besöket skulle ta mellan 4-5 timmar, men vi var klara redan efter 2 1/2, så vid 11-tiden började jag rulla hem mot Sjövreten igen.

 

Och det första jag gjorde när jag satte mig i bilen var att kolla om det fanns någon ledig tid i Nykvarns Hundhall på eftermiddagen, för nu var jag träningssugen.

Och det fanns tid,,, HURRA, det gjorde den långa sliriga vägen hem lättare att köra!!!

 

Jag var hemma vid 13-tiden, och hade bokat hallen klockan 14, så jag väntade in att Thomas skulle sluta jobba, så han kunde följa med.

 

Jag har ju skaffat en riktigt fin svindyr peruk (landstinget betalade😉) men den peruken har jag bara använt en gång.

Kanske kommer jag använda den mer sen när mösssäsongen lider mot sitt slut, för jag saknar ju att ha hår,

så jag beställde två skitbilliga tofsar som jag satte dit med säkerhetsnålar i mössan,,,, 

Och Jäkla så fin jag kände mig...

 
Thomas har inte sett dom tidigare, så när han kom ut från kontoret, slängde jag med huvudet och viftade med tofsarna framför ögonen på honom för uppmärksamhet.....

Och den jäveln märker inget🤬han kommenterar det inte ens🤬

 

Jag blir skitförbannad och börjar gorma och skrika om att han inte ser mig, men han menar på att han inte tänker på om jag har hår eller inte...

Antagligen ska jag ta det som en komplimang att han inte tänker på det, men jag blev bara skitarg, och gick ut och satte mig och tjurade i bilen tills han kom....

 

Men det går inte att vara arg på den där jokern🃏nån längre stund, för när han kommer till bilen och öppnar bildörren, så har han också klätt ut sig🤠

Han öppnar bildörren och säger,,,

-Hi dear, do you see me 🤠 is there room for a cowboy in this car🤠
 
Och då började jag tokskratta, för han såg verkligen ut som en tönt i cowboyhatten🤠 och sen lämnade vi Sjövreten som bästa vänner igen💞

Fredagsselfie❤️
 
Roligt att få kommendering i fria följet, och att få visa upp hur fint det är för Thomas...
 
Önskar av hela mitt hjärta att få komma ut på tävling under våren🍀✊
 
Sheriffen såg också mycket fin ut....
 
Fast denna dag var det ju 2 Sheriffer som dansade runt i hundhallen...

Båda skötte sig Mycket bra🤠🌟🤠🌟
   
Jag tycker att vårt kryp har blivit lite sämre, vet inte om det kan bero på att det blir lite halt att krypa på matten.

Bad Thomas om hjälp så jag kunde titta lite på det från sidan, och det såg ganska fint ut när han hjälpte henne lite.

Ska backa bandet en stund framöver....
 
Avslutade en härlig och rolig timma med en massa lek och bus....
 

Helgen har också varit bra👌
Lördagen var så bra, så vi helt enkelt kopierade den, så söndagen blev precis likadan😁

Började med att Thomas stack ut och scootrade hundarna vid 9-tiden.

När dom kom tillbaka, väntade jag med gofrulle, som vi suttit både länge och väl och käkat...

 

Sen har det blivit, häst/får och gårdspyssel för hela slanten...

Glock har till sin stora glädje fått putta runt lite på fåren båda dagarna...

 
Vi har tagit in och pysslat med hästarna, och även gått en liten promenad med både dom och hundarna...
 
På eftermiddagen sen, drog vi ut på en riktigt härlig rackarprommis på över 2 timmar...
 
Vi gick på den gamla järnvägen, som sträcker sig från Åkers-Styckebruk ända ner till Eskilstuna...

Ganska så lång och rak😎
 
Men, så långt som till Eskilstuna orkade vi inte gå🤨, 

vi gick i 1 timma åt ena hållet, och sen vände vi och gick samma väg tillbaka...

Hundarna var jätteskuttiga och glada...
 
Bäst vi gick där, kom en bil åkande, som stannade, och ut klev en herre, som började prata med oss, och som visade sig vara utsänd från Länsstyrelsen för att säkra vargspår🤭

Det var jättekul att prata med honom, trots att han upplyste oss om att dom faktiskt säkrat vargspår inte alls långt ifrån där vi just då befann oss, fast inte denna dag dock...

Usch, jag vill inte veta, jag vill inte höra, jag låtsas som om jag inte hör🙉

Han berättade även att anmälningar kommer in var och varannan dag, från folk som tror sig sett spår av varg, men det visar sig att det 99/100 gånger inte är spår från just vargen, och det tyckte jag var skönt att höra.

 

Blir så trött av att läsa var och varannan dag om folk som tror sig sett varg, tror hälften av alla Åkersbor stött på varg om man ska tro det man läser på FB😜

Däremot berättade han också att det finns en LO- hona som just nu har 2 ungar ganska nära oss, men jag lyssnade inte på det örat heller🙊

Superintressant samtal, och vilket härligt jobb👌, det skulle man ju gärna vilja ha🤘

 

Vi knallade sen vidare, med vår egen ylande varg, som inte alls uppskattade att vi stod stilla och pratade så länge...
 
Det hann nästan bli mörkt innan vi var hemma, och då var jag lite frusen.

Vad smakar då bättre än varm oboy med en skvätt Minttu i?
Det är såååå jäkla gott, och sprider en härlig värme genom hela kroppen....
 
Hundarna var nöjda efter prommisen, vi såg inte röken av dom på flera timmar efteråt.

Men när jag började förbereda middagen, kom dom ut i köket, och fick varsitt lördagsmysmärgben🍖🦴🍗
 
Till oss 2-benta ordnade jag lite annat mys...🦞🥂🦐
 
Hummer och skagenröra,,,,
 
Thomas tog hand om hummern helt själv🤤
 
Medans jag som snöat in på pizza i alla former, njöt av supergod löjromspizza 🍕 

Satte nog i mig det mesta av den alldeles själv...
 
Alltså,,, sååååååååå jäkla gott...

Tunn spröd pizzabotten, bredd med philadelphiaost, toppad med Västerbottenost, och sen löjrom, rödlök och cremefraiche😋
   
Alltså,,, kan något vara godare😋🤤👌

Sen skulle vi kolla nya BECK-filmen, men medans Thomas var ute och kvällsrastade hundarna, så råkade jag tyvärr somna i soffan, så den filmen får vi spara....

Och sen, som sagt, så vart söndagen väldigt lik lördagen.

Ett riktigt genombrott var att Whaijti denna dag, utan några som helst problem lyfte både fram och bakhovarna⭐️
Detta dessutom även fast jag inte stod och höll honom, och gullade samtidigt....

Men visst ser man att han kollar lite efter "mamma"💖

 
Så lugnt och fint stod den coola lilla hästen "uppbunden" i stallgången och lät Thomas lyfta och kratsa hovarna

(fast han satt inte fast, han hade velat gå iväg, så hade han kunnat göra det😆)

 
Känns bra inför att hovslagaren kommer nästa tisdag 👌

 

Sen drog vi ut på samma härliga tur som dagen innan....
 
Med lika skuttiga och glada hundar....
 
Nöjda även denna dag, kom vi hem och vad smakar bättre efter en lång vintrig promenad än en lite Irish Coffie.

Shit, va skit länge sedan jag drack en Irish, och det smakade verkligen ljuvligt...
 
Hundarna har vi inte sett till sedan vi kom in,,, jag var uppe för att gå på toaletten alldeles nyss, kollade in i vårt sovrum, och möttes av denna härliga syn❤️❤️
  

Älskar känslan av nöjda hundar⭐️
Ikväll blir det Tacos 🌮, försöker äta det 1-2 gånger i veckan, för det är bästa sättet för mig att få i mig en jäkla massa grönsaker, och så är det ju jäkligt gott också😋

Nu väntar en ny vecka utan några måsten hittils...

Ända är att det är någon i familjen som fyller år på tisdag, och när man fyller år, får man önska sig vilken mat man vill...

Veckans födelsedagsbarn har önskat sig wienerschnitzel, så det är ett "måste" att laga på tisdag😎

 

Så med det önskar jag Alla en fin vecka💓

 

 
Tänk att jag ska vara så förbannat jävla skrockfull🧙‍♀️
När jag avslutade det förra inlägget, så skrev jag att jag haft en bra vecka, och såg fram emot en kommande bra vecka,,, och när jag skrev det, så kände jag instinktivt, att skriver jag detta, så kommer veckan att bli skit......

Och jag fick rätt😣

Vilket ytterligare späder på min tes att jag,,,

MÅSTE TÄNKA POSITIVA TANKAR!!!!!!

Men i denna situationen som vi befinner oss i just nu så är det inte helt lätt alla gånger...

Det är så jäkla lite som kan få vågskålen att tippa över...

För det känns lite som om jag levt i en "drömbubbla" senaste veckorna.

Det har varit jul, det har varit nyår, det har varit trettondag, vilket inneburit mycket ledighet för Thomas,,,,

Jag har mått bra, och vi har ätit och druckit gott.

 

Åsså kom plötsligt "vardagen" ikapp oss i måndags.

DVS,,, vardag för dom flesta andra i min närhet,,,  men inte för mig😔

 

Ursäkta om jag gnäller nu, är inte meningen alls att lägga skuld på någon, men det är sååå jäkla lätt att det blir fel,

trorts att jag är helt övertygad om att tanken var menad som god❤️
För i måndags skulle jag ju in för provtagning, allt jag hörde på radion, läste på sociala medier på morgonen, var olika uppfattningar om det var "pest" eller "kolera" att gå tillbaka till vardagen igen....

 

Pratade i telefonen påväg till provtagningen med en vän, som tyckte det var såååååå skönt att få komma tillbaka till vardagen och normala rutiner igen, vilket jag tycker är skönt för denne, men jag säger ju lite uppgivet att,,,

-jag har ju ingen "vardag" att komma tillbaka till.....

Och får svaret....

- men se det positiva i det hela och njut av att du får gå hemma och vara ledig hela dagarna!!!!

Alltså på riktigt,,,,sa någon just det där till mig???
"NJUT AV ATT GÅ HEMMA OCH VARA LEDIG HELA DAGARNA"

Jag skulle ju 100 gånger hellre jobba...

Som jag sa till en fin kollega tidigare,,,

"jag skulle hellre skura kundtoaletterna på macken med min tandborste, än att gå igenom den här skiten"

 

Och som sagt, jag är helt övertygad om att det var tänkt som uppmuntrande ord, men mig sänkte det totalt....

När jag kom fram och satt och väntade på att få ta prover, så gick jag in och kollade om det fanns några lediga tider i Nykvarns Hundhall, för jag kände att jag bara Måste dit,

och jag hade tur, det är väldigt fullbokat just nu, men det fanns en tid under måndagen,

och det var en sån UNDERBAR känsla att få kliva in i hallen den dagen, träna och leka hund, och bara för en timma glömma all skit 💩 

 

Suprice, Suprice, men jag tog en selfie😂

 
Och jag försökte ta en bra hoppbild😂
   
Stjärnfotograf, lär jag Aldrig bli, men som jag njöt av den timman med rolig hundträning🌟🌟🌟

 

Deppigheten och ångesten kom tillbaka på kvällen,

vet att mycket av det berodde på den kommande operationen på torsdagen, det var ju ingen stor operation,

utan ett " lätt" som skulle ske under lokalbedövning.

Men det är liksom hela den där grejen,

att inte ha kontroll, att behöva gå upp jättetidigt, att behöva dusch i descubutan på morgon, att behöva köra ner till Eskilstuna i mörker, på kanske hala och isiga vägar. 
Och när det där deppet och ångesten sätter in, så blir liksom allting så stort,,,

 

Nu fick jag världens ångest för att jag bokat camping till SM i augusti, tänk om jag faktiskt inte ens lever då😥

Vi har också bokat in Öland i sommar igen, vilket även det gav ångest 😟 

Men som Thomas sa, och som jag vet stämmer så väl, men det går inte in i huvudet, 

att så kan man ju inte tänka, för isåfall skulle ingen få planera så långt i förväg, 

det finns ingen som kan garantera att man till 100% lever då, man kan köra in i en bergvägg redan imorgon och dö.

Och jag vet ju att han har rätt, det är bara det att det känns som om jag förlorat min rätt att planera, och se fram emot saker...

Sov ingenting natten mellan måndagen och tisdagen, det bara grubblades och grubblades i huvudet🤯

 

Deppigt inlägg, och jag kan lova, det blir Faan inte bättre senare i veckan😫

 

Men tisdan och onsdan blev faktiskt ganska bra, det var ju ett helt Underbart Strålande ☀️väder under tisdagen.

 
Hundarna och jag var nog ute och strosade i över 2 timmar i våra Fantastiska omgivningar...
 
Vi gick inte hela tiden, utan hundarna stod och slet ner grenar från buskarna, som dom lekte runt med och jagade varandra...
 
När vi kom in igen, tog min bensin helt slut efter den sömnlösa natten, så jag gick och la mig och sov en stund, hade bara tänkt sova en timma, för jag ville inte riskera ännu en sömnlös natt.

Men när klockan ringde kände jag mig inte alls klar, utan sov lätt i 2 timmar till😴💤

Men jag sov faktiskt riktigt gott, även sen på natten mellan tisdag och onsdag...

 

En onsdag som jag och hundarna spenderade en timma i Nykvarns Underbara hundhall...

Och dra på trissor, men blev det inte ännu en selfie😂😂😂

   

Onsdagnatten blev hemsk!
Tror jag slumrade till vid fyratiden, och sen ringde klockan vid 05.20

Upp och duscha, och skrubba, skrubba med descubutan...

Gick bra att köra ner till Mälarsjukhuset i Eskilstuna, men jag tycker det är jobbigt att köra i mörker, blir så jäkla blendad av mötande bilar 🚘 

Men därför tycker jag att det är skönt att vara ute i god tid, jag lägger mig i lugn och ro bakom nån lastbil, och där puttrar jag på i ca 90 km/tim, trots att det är 120 väg hela vägen ner..

Men vad gör väl det att resan tar knappt 10 min längre tid och jag slipper hålla på att köra om hela tiden...

För mig är det skönare.....

 

Skön däremot, var INTE torsdagens operation.

FY FAAN vilken vidrig upplevelse, tur jag var naivt ovetande om vad som komma skulle, annars hade jag nog checkat ut.

Bara att börja med att få 3 bedövningssprutor, varav 2 stycken i halsen var mycket obehagligt.

Sen trodde ju jag i min enfald att det bara var en liten dosa som skulle opereras in vid nyckelbenet, hade heeeelt missat att det skulle dras en slang upp under huden på halsen...

 
Och jag kan ju inte påstå att det gjorde ont, men det var fruktansvärt obehagligt, kändes nästan som att halsen blev uppsprättad på mig...

Sen blev det 5 timmar med cellgifter, dripp, dropp rakt in i blodet...
 

Jag sov mig igenom nästan hela behandlingen, var vansinnigt trött efter den sömnlösa natten, och morgonens anspänning.

Ändå var jag helt jävla slut när jag kom tillbaka hem till Sjövreten igen strax efter 17-tiden.

Låg hela kvällen i halvdvala i soffan, hade inte direkt ont, men det var en stramande obehagskänsla i halsen och bröstet, som gjorde att det var lite svårt att röra på huvudet....

 

Under fredagsmorgonen, slog ångesten till emot mig igen i full kraft.

Jag har fått tid för röntgen i Uppsala nästa fredag, alltså den 21/1, och nu känns det som om domedagen närmare sig med stormsteg.

Det är den röntgen som kommer avgöra om det blir någon operation eller inte,

det är den röntgen som antagligen kommer avgöra min överlevnad eller inte.

Svinnlande tanke, och hur mycket jag än försöker och försöker tänka positivt, så är det förbannat svårt ibland,

och när dom negativa tankarna väl får fäste i huvudet, så är dom jäkligt svåra att bli av med...

Nu kommer jag ju inte få något besked på fredagen, då sker bara själva röntgen, sen ska mitt fall upp för konferens under onsdagen veckan efter, och sen är det bara att invänta svar.

 

Det kommer att bli tufft, men jag ska försöka fylla dagarna fram dit, med det jag Älskar allra mest...

Största sorgen är att jag inte pga Covid vågar åka ner och träffa Morris, vill inte ta den risken nu när smittan sprids värre än någonsin.

 

Så jag började fredagen med att boka en tid i Nykvarns hundhall, annars brukar jag vilja ha dagtider för att det gör så mycket för min dag att få åka dit, men denna dag, tyckte jag det var jättejobbigt att vara själv, och bokade därför en tid efter att Thomas slutat jobba, så vi kunde åka dit tillsammans.

 

Dock gick jag på förmiddagen en lång härlig promenad i skogen med mina älskade hundar...

Skogen blir också en slags fristad...

 
Det är på något vis lättare att gå där och grubbla, än att sitta hemma i köket, i mitt hem, som jag vanligtvis Älskar...
    
Men sen på EM, blev det en tur till Bästa hundhallen,

 
Och där mår jag också så bra...

Kul också att Thomas var med, så att Glock fick lyda lite på riktigt❤️
 

Glock såg så fin ut i alla moment...
 

Thomas var såååååå nöjd med den härliga lilla Sheriffen❤️
 

Olsson skötte sig också mycket bra❤️
   
Och Naturligtvis, åker vi inte därifrån utan en obligatorisk selfie🤪

 

Åkte nöjda hem, för att kolla damernas skidskyttestafett i efterhand...

Oj så spännande det blev, vilka jädrans tjejer vi har🇸🇪👏🇸🇪🌟🇸🇪
Jag hade köpt varsin semla som vi skulle smaska på, tyvärr var jag inte sugen, men Thomas njöt av sin🤤
 
Däremot smakade kvällen middag gott😋

Älskar ju asiatisk mat, så middagen bestod av kyckling i jordnötssås, asiatisk inlagd gurka, friterade vårrullar och friterade räkor med sötsur sås...
 
Mumsligt gott om jag får säga det själv😝

Resten av kvällen slappade vi i soffan och kollade På Spåret...

Men det är skittrist, vi kan absolut ingenting🤓

Men hundarna var nöjda😇
 

Lördagen blev en något bättre dag grubblingsmässigt.

Lite deppig även denna morgon, då jag vaknade redan vid fyra, och låg och grubblade fram till sex, då jag gick upp och gav hundarna mat.

Men sen gick jag och la mig igen, och lyckades somna om tills klockan blev 9.30😱

Shit, där försvann den dagen💨💨💨

 

Efter att Thomas scootra hundarna käkade vi frulle, och sen drog han till Sjötäppan, för att för första gången hälsa på det senaste Mästerverket Saga💝

Hon är ju Farfar upp i dagen, ellervad säger man💕💞💕💞💕💞

 
Själv stack jag med hundarna ut i skogen så länge...
   

När vi möttes upp hemma igen, blev det hästpyssel.

Vi har tagit in dom i stallet en stund varje dag, men denna lördag lämnade vi gården för en lite tur utanför.

 
Gick runt lite i paddocken...
 
Jag och Linus tog en selfie💙
 
Och sen knallade vi hem igen....
 
Olsson och lillehästen, har verkligen funnit varandra...
 
Puss 💋 på dig lilla häst💗
 
Olsson💖Waijti
   
Lämnade nöjda hästar i hagen,,,

 
Och körde ett uppletande i korridorer med Olsson och Glock...
 
Tyckte mitt lilla Hickebarn skötte sig Super, med tanke på hur länge sedan det var...
 
Letade bra,,,
 
och fina avlämnanden utan allt för mycket tugg🌟
 
Glock är ju allt som oftast en Magiker i uppletandet...

 
Denna dag var inget undantag🌟🌟🌟
   
Avslutade med att gå en mysig prommis i nästan vårkänslor 🌷
  
Sen blev det lite slappande framför TV:n, och kolla skidskytte i efterhand.

Och till middag denna lördagskväll körde vi kräftskiva 🦞🦞

 
Smakade faktiskt riktigt gott, annars är jag inte superförtjust i kräftor, men det är mysigt att sitta länge och pilla med dom....
   
Jag var väldigt trött på kvällen, och gick och la mig redan strax efter åtta.

Inte ett jätteroligt sällskap för Thomas🙁 en lördagskväll....

 

På söndagen hade jag tid 11.15 i Strängnäs för att ta den 3:e 💩coronabajssprutan💩

Vi stannade på vägen dit och la ut varsitt spår till G&O.

 

90 minuter senare var det dags att släppa på Olsson..

 
Och hon hade faktiskt lite svårt att komma iväg...

Va länge sen vi spårade i skog, så jag var glad att jag valde att backa tillbaka till direktpåsläpp...
 
Hon stannade upp några gånger och blev lite frågande, men vi hjälptes åt hon och jag att ta oss till första pinnen, som bara låg 50meter från påsläppet....
 
Och sen, efter att ha tagit första pinnen, var det som att poletten trillade ner, för sen spårade hon Super🌟

Och alla 5 pinnar+ slut fick vi med oss hem efter det knappt 600 meter långa spåret...
 
Sheriffens spår var drygt 500meter, men med mycket vinklar och lite klurigheter.

Kommer iväg mycket fint i upptaget,,,,
 
Spårar bra, med lite snurr i några vinklar,

men plockar alla 3+slut🌟
 
Dutti lite Sheriff🤠
 

 Sen blev det faktiskt ganska slappt resten av dagen.

Vi kollade skidskytte, och i pausen var vi ute och pysslade med hästarna...

 
Det blir nog ändå så att lillhästen kommer att gå under smeknamnet "Waijti" som är det jag kallar min älsklingsdrink White Russian...

Men får se om vi kommer på något bättre😬

 

Nu har Thomas varit ute på scootertur med hundarna, och jag sitter här och skriver en stund innan det dags för söndagsmiddag...

Jag hoppas jag kan koppla bort alla dystra tankar i veckan som kommer, och kanske få till lite rolig hundträning.

För att slippa köra till Uppsala tidigt på fredag morgon, så har jag bokat in mig på hotell i Uppsala natten mellan torsdag- fredag.

Vägen mellan Strängnäs och Enköping är INTE kul att köra i mörker, det är smalt slingrigt och mycket vilt🐗

 

Jag är så Otroligt Tacksam över att vi har våra hundar, undrar hur jag annars skulle kunna skingra tankarna.

 

Nu håller jag tummarna för en bra vecka🍀

 

 
Så lägger vi 2022 års första vecka bakom oss.

Ännu en bra vecka, måste jag säga trots allt.

Visst är jag trött, hyn är KASS, och smaklökarna spelar mig spratt, det som smakar Himmelskt ena dagen, smakar typ finkelolja den andra dagen.

Man vet liksom inte innan, men jag är sååååååååå jäkla glad att jag hittils sluppit illamående och febertoppar.

Tidigare hade jag respekt för 💩CORONABAJSET💩, men jag kände mig aldrig orolig.

Tyckte vi gjorde allt vi kunde för att följa restriktionerna.

Nu när smittan ökar igen, tycker jag att det är superjobbigt, känner mig skitorolig att jag ska dra på mig något skit som skulle kunna stoppa kommande cytostatikabehandlingar och ev operation...

Helst av allt skulle jag vilja begränsa mig till att bara vistas hemma, i skogen och i Nykvarns Hundhall....

Och faktum är att det är nästan bara där jag är....❤️

För veckan inleddes med 2 timmars härlig, underbar träning i Bästa träningshallen.

Bor ni i närheten, och inte varit där, så kan jag varmt rekommendera Nykvarns Hundhall👍

Nu skulle jag ju mött upp en fin vän, men pga av jävla 💩bajsomricon💩 blev jag och hundarna själva,,

och vi tog ju förstås en selfie😂🤣😂🤣
 
Eftersom jag älskar foton, så riggade jag en kamera på en stol och filmade, sen skärmdumpade jag en bild på oss från filmen...

Dålig kvalite, men bättre än inget😅
 
Faan va nördig jag är,,, men det bjuder jag tamejfaaan på😉

Jag hade lovat den fina vännen att bjuda på fika när vi skulle träna,,,,

och det kanske var "tur" att det inte blev något....

för jag lär Älska matlagning,,,, men någon "bakerska" lär jag Aldrig bli🤪

Men eftersom jag redan "satt" degen som skulle vila i kyl i ett dygn, när sjukbeskedet kom,, så bakade jag ändå....

Vet liksom inte hur jag tänkte, när jag fick för mig att jag skulle baka just nougatmazariner😬

Men jag antar att receptet tilltalade mig, då det innehöll mandelmassa, något vi hade kvar i kylen efter lussebullebakandet...

Vidare, så hade jag även nougat liggandes i kylen, detta efter att jag planerat att göra Thompas älskade Mozartkulor till jul,,, något som tyvärr Aldrig blev av...

Och jag vet inte riktigt vad som gick fel,,,,,

för originalet ser ju heeeelt fantastiskt ut💗👌💗
 
Liiiiiiite svårt att säga detsamma om mina skapelser🙈
 
Först tänkte jag faktiskt bara slänga förödelsen i soporna....

Men ärligt talat, så var dom faktiskt riktigt goda😋

Men jag är glad att jag slapp bjuda på dom😅

När vi ändå var i bakartagen, så bakade vi två nya limpor av det som vi kommit att kalla för "Suzannes Superbröd"

Alltså, det är Magiskt, och så jäkla enkelt.....
 
Sen är det så, att är det något som jag ständigt varit sugen på sista skittiden💩, 

så är det PIZZA...

Helst av allt skulle jag vilja käka PIZZA varje dag, vilket resulterade i att vi åkte och köpte en pizzasten, för att kunna göra riktigt god pizza hemma....
 
Vi har ätit Pizza 3 gånger den här veckan 🤫Och dom har blivit supergoda, men jag skulle vilja hitta det ultimata receptet på pizzadeg, och tomatsås,,,

om någon har tips, så mottages det tacksamt🙏

På onsdagen var det Äntligen dags att hänga på hästtransporten och åka och hämta lillhästen💙

Usch, man kände sig riktigt usel när den nyfikna lilla hästen knatade in i transporten, helt ovetande om att han troligtvis aldrig mer skulle få träffa sin älskade mamma igen😿

Egentligen är det ju inte värre än när man hämtar en hundvalp,

men skillnaden är ju att man spenderar 24/7 tillsammans med den nya valpen, medans lilla hästen blev lämnad själv i stallet, visserligen med Linus som sällskap.

Men han kändes så liten och sårbar💗

Men det var en kolugn liten pålle, som obekymrat promenerad ut ur transporten, ropade lite efter mamma, och fick svar från Linus inne i stallet...
 
Sen knatade han morskt in i stallet, började direkt käka av höet, och hälsade på Linus...
 
Vi lät honom mest vara i fred, men vi hängde i stallet nån timma bara för att se att allt var lugnt.

Tittade till dom flera gånger under kvällen, blev glada när vi såg att han hade rullat sig, och när vi gick ner för att släcka för natten, så låg han ner...

Låg ner, gjorde han också när vi kom ut på torsdagsmorgonen.

Men han reste sig upp och gnäggade när Thomas kom, och Thomas blev helt salig💓💓💓

Dom fick frukost, och sen fick dom stå kvar inne medans vi gick in och käkade frukost...

Sen var det dags att släppa ut dom, och det var lite nervöst, mest för att dom skulle börja springa runt för mycket och halka.

Men det vart helt odramatiskt💖

Lillhästen har helt tytt sig till Linus, och trodde nog att det var hans mamma när dom släpptes ihop...

Och Linus är ju sååå jäkla snäll❣️
 
Vi stod och mös, och tittade på hur den lilla hästen hela tiden följde Linus, medans dom utforskade hagen...
 
Dom kom för att dricka, och då blev det gos med husse...

Han är riktigt kelig, och  gillar att bli kliad och klappad på.
 
Thomas höll sig hemma hela dagen för att ändå hålla lite koll, men jag stack till skogs med hundarna och gick en fin promenad...

 

På fredagen anlände ett litet paket som levererades på trappan utanför dörren.

Och jag blev sååå jäkla glad.

Sen mitt hår kapades av, så har jag i princip levt dygnet runt i en och samma mössa.

Har testat andra modeller, men ingen har varit så mjuk och skön som den från Vom&Hundemat...

Därför blev jag så in i bängen lycklig när jag öppnade paketet och det innehöll fler mössor...
 
Å va skönt att kunna byta mössa.

Nu har jag en dagmössa, en nattmössa, och en duschmösa😁

Dagmössan fick ju såklart sitta på under fredagens besök i Nykvarns Hundhall.

Se, så fina vi var på fredagens selfie😅
 
Även denna dagen ställde jag hindret framför spegeln i hopp om att få en bra bild...

Blev inte så bra denna gången heller....
 
Även KnockeBus fick spegelhoppa lite lågt,,,

men han trodde nog hindret var lika högt som vanligt, för han flöööööög högt över...
 
Lilla gulliga hund😍
 
Å inte bara gullig, Jävligt Vacker också❤️❤️❤️
 
På fredagskvällen skulle jag göra klyftpotatis, och hittade denna lilla fina potäten i påsen💗
 
Ett 💙-potatis, den hade jag inte hjärta🤣att äta upp.....

Vaknade på lördagsmorgonen till ett väldigt vintrigt Sjövreten...❄️❄️❄️
Det var bara för husse att ta fram snöslungan direkt på morgonkvisten, så att vi kunde få ut bilarna.
 
För direkt efter frullen drog vi till Strängnäs där Thomas skulle få sin tredje 💩CORONABAJ-spruta💩 

På vägen hem stannade vi till i en hästaffär för attvi behövde köpa en ny grimma till lillhästen...

Och jag vet inte vad det är med mig, men jag har blivit som alldeles besatt av mjuka kläder (och mössor)

Vet inte om det är cellgifterna som gör att mitt skinn känns så ömt, och jag bara måste ha mjuka saker på mig.

Har tex sidenlakarn i sängen, och jag har shoppat velourdresser i regnbågens alla färger...

Nu i hästaffären sprang jag på den allra ljuvligaste av tröjor, som bara skrek,,,

KÖP MIG!!!!
Och det gjorde jag, och jag är så jäkla nöjd,,, för mjukare tröja har jag nog aldrig haft...

ÄLSKAR DEN!
 
Hem å pyssla lite med hästarna...

Vi har tagit in dom i stallet en stund varje dag för att pilla lite på lillhästen, ja, och Linus också förstås...

3 fina pojkar på rad💙💙💙

 

Går omkring lite med dom och kikar på saker på gården.

Han tyckte nog att Olsson var en lagom stor liten kompis....

 
När hästarna fått sitt, drog vi ut på en helt ljuvlig tur på fyrhjulingen....
 
Så jädrans vackert att cruisa fram på skogsvägen.

Thomas plogade samtidigt, så det blir en trevlig slinga även att promenera på....
 
Så härligt att komma hem med nöjda hundar och göra lördag...

Hundarnas lördagsmys bestod av varsitt smarrigt märgben....
     
Vi tvåbenta inledde lördagsmyset med en härlig bastu...

   
Till lördagsmiddag sedan käkade vi hemmagjord Pizza😝

Jag har ju en tendens att bli lite besatt när jag vill skapa det perfekta....🙈

 

Söndagen då,,,

den inleddes efter frukosten med en tur till Hedlandet..

 
Thomas blev tidigare i veckan farfar för 3:e gången, då Micke och Bella födde en perfekt liten Saga💖, som lyckades med bedriften att pricka storebror Loves födelsedag...
 
Så presenter till både storebror och lillasyster skulle inhandlas.

Vi var lite för tidiga till affären, som inte öppnade förens klockan 11.

Så vi gick en mysig prommis med hundarna i väntan på att dom skulle slå upp portarna...
 
Hemma igen kollade vi faktiskt på damernas andra slalomåk live på TV6.

Lite surt när det går på 6:an, för då kan vi inte efterkolla....

Men efter att vi sett Anna Swen Larsson komma 3:a, så blev det hästpyssel.

Olsson vill ju verkligen vara delaktig i allt vi gör, och nu blev hon lite upprörd över att husse var instängd med lillhästen och hon inte fick vara med....
 
Glock, han skiter i oss, han bryr sig bara om att ligga och kolla på sina får❤️
 
Sen avslutade vi söndagen med att gå en riktig rackans promenad med glada lekfulla hundar...
 
Tycker vi har ett Toppenväder nu för att vara januari.

Lagom med snö, och inte allt för kallt...

Som jag njöt av prommisen....
   
Sen är det ju också härligt att komma hem, och kolla skidskytte i efterhand...

Vilka duktiga svenskar vi har👏🌟👏🌟👏

 

Nu blir det lite påminnelse om att jag är sjuk i veckan som kommer.

I morgon måndag ska jag in för att ta prover.

Prover som förhoppningsvis ska visa att kroppens värden är starka nog för att få tredje dosen cytostatika på torsdag, då ska jag även få en venport inopererad, något som jag hoppats slippa, men jag bestämmer inte längre över min egen kropp.😔

Jag tar bara för givet att proverna ska vara bra, och att jag ska få nya gifter som ska döda cancerhelvetet☠️🦠⚔️

Så med tanke på omständigheterna, får jag ändå se tillbaka på ännu en bra vecka, och jag blickar framåt mot nästa, som jag hoppas också ska bli bra....

Ha en God Fortsättning alla Fina människor därute💖

 

 
Så lägger vi ännu en bra vecka bakom oss!
Veckan inleddes ju med Undrbart vinterväder, lagom med snö och inte för kallt, vilket gjorde att vi gått Mysiga promenader varje dag...
 
Hundarna blir extra skuttiga och glada, och dom är rena och fina när man kommer hem...
   
2 gånger under veckan, har vi haft förmånen att kunna träna i Nykvarns fina Hundhall, och med risk för att låta tjatig,

men jäklar som jag njuter av våran timma inne i bubblan😍

Och tjatig, de e jag de🤪 

för Självklart ska det tas selfies varje gång😂

 
observera dock, att denna är tagen i en annan spegel😂🤣😂🤣
   

Ombyte förnöjer😂😂😂

Kom på en rolig idé om en fotoserie på Olsson, för det är ju det tristaste med att träna själv, att jag inte får några foton att ha som minnen...

Så därför ställde jag hindret framför spegeln....

 
Hade kunnat bli häftigt om jag stått närmare, och haft en bättre kamera, som inte bara tar suddiga bilder...
 
Min söta🥰 fina🥰lilla Hicka❤️❤️❤️
 
Tycker ändå bilderna blev lite skoj😁
 
På onsdagen hände något märkligt,,,

Jag skulle åka å handla allt inför NYÅR, och var precis påväg ut till bilen, då min syn plötsligt försvann😱

Det var bara som blixtrande ljus som dansade framför ögonen, vet inte om det kan ha varit en biverkning av cellgifterna, men jag har aldrig varit med om något liknande tidigare.

Fick lite panik, och vågade såklart inte sätta mig i bilen, så istället stängde jag in mig i sovrummet med neddragen rullgardin.

Hela rummet snurrade, och det var som en lång orm i lila och guld åkte omkring framför ögonen på mig,

Det var skitläskigt, men jag somnade tillslut, och när jag vaknade efter 2 timmar, så var allt som vanligt igen, och jag har inte upplevt det efter "peppar""peppar"

När jag vaknade blev jag jättedeppig och ledsen, för det är just sånna här saker som jag tycker är jobbigast,

att jag liksom planerar att göra saker, men sen tar den oinbjudna gästen som härjar i min kropp över, och sätter käppar i hjulet för mig.

Det gör att jag har svårt att våga planera saker med andra..

Och för det planeringsfreak som jag är, så blir det vansinnigt jobbigt😔

Thomas var iallafall snäll och körde mig till affären när han slutat jobba, var rädd för att flimret skulle komma tillbaka, och ville därför inte riskera att sitta bakom ratten...

För vi hade faktiskt planer för NYÅR, även om både vi och våra inbjudna gäster var väl medvetna om att allt berodde på hur jag mådde, och att det hade kunnat komma att ställas in med kort varsel...

Men jag ville såååå väldigt gärna ha lite sällskap, och förberedde för det...

Bla så ägnade jag TIMMAR (nåja) åt att stryka finduken...

Den är typ 1 kilometer (nåja igen)😊 lång, och tar evigheter att få slät...

 
Men det var ganska mysigt att stå där på torsdagskvällen och stryka den, samtidigt som jag kollade en serie på paddan.

Dukade och förberedde så mycket som möjligt under torsdagskvällen.....
 

Själva dagen på nyårsaftonen blev lugn.

Vi pulade lite både inne och ute, och när klockan närmade sig eftermiddag, drog vi ut på en helt ljuvlig fyrhjulingstur med hundarna springandes framför...
 
Det är verkligen skitmysigt att sakta puttra fram på den vackra grusvägen genom skogen.

Började närma oss hemmet, lagom tills solen var påväg ner bakom trädtopparna...
 
Så vackert, ville aldrig att turen skulle ta slut...

Men det gjorde den, och det med hundar lika skitiga som att det såg ut som dom rullat sig i lera....
 
Båda två fick vackert finna sig i att duscha innan dom blev insläppta i huset, där nyskurade nyårsfina vita trägolv glänste.

Båda två verkade njuta av duschen❤️❤️
 

Vi 18-tiden Välkomnade vi Fonzisarna, som kom för att fira in det nya året med oss..

Inledde med som sig bör, att skåla i bubbel 🍾, och äta tillhörande små snittar😋
 
Första gången vi lät våra hundar vara med och umgås.

Och det gick precis som väntat, superbra😍

 

Allt känns så mycket bättre när även hundarna kan vara med, och man slipper hålla på att slussa mellan kompostgaller och olika rum...

Sen satte vi oss till bord, och njöt av god mat och dryck...
 
Jag har svårt dessa tider med smaker och lukter, vilket gör att jag inte tycker det är roligt att laga mat där jag ska sätta smakerna.

Så därför fick Fonzisarna ta hand om varmrätten, medans jag gjorde förrätt och efterrätt, som båda i princip skötte sig själva...

Till förrätt hade jag lagt marinerad mozzarella mellan två tunnbröd, som jag grillade snabbt, och sen la på en bädd av ruccola, tomater, rostade pinjenötter och parmesan, toppad med 2 skivor prosciutto,,,,

Mums, smakade smaskens🤤😋
 
Till varmrätt hade Fru Fonzie dubbelmarinerat fläskfile, och till det åt vi en supergod potatisgratäng och sallad😋
 
Till efterrätt hade jag gjort en vit chokladcheescake, toppat med en gelé av prosecco😋
 
Ganska mätta blev vi🤩 
Timmarna fram till midnatt, ägnade vi oss åt sällskapsspel,,,
    
olika ölsorter, och goda drinkar....

  
Ett roligt spel, där vi spelade på lag,,,
 
Jag och fru Fonzie, vann "lätt" över gubbarna🏆
 
På själva 12-slaget var vi ute i stallet hos Linus, som brukar tycka det är jobbigt när det smäller....

Men iår var det kolugnt, hörde inte så mycket som en endaste liten smällare👌
Hundarna sov sig också genom själva 12-slaget,,,💤💤💤💤
   

Jobbigt att ha hundkompis på sova över😻

 

Innan jag gick å och la mig vid strax efter 1, tog jag en kissväng med hundarna, och jag Älskar verkligen vårt hus.

Jag blir alldeles varm i magen när jag kommer gåendes och ser det på håll💗

 

Jag vaknade superpigg strax efter 7 på nyårsdagen.

Gick upp och gav hundarna mat, och släppte sen ut Linus i hagen.

Han var glad över att få komma ut igen, och sprang och bockade och hade sig som den värsta unghästen..

Gick in och röjde i köket, och dukade också upp en god frulle till våra nattgäster....
 
Sen slappade vi framför TV:n hela förmiddagen och kollade skidor.

Gjorde ett försök att fånga alla 3 hundarna på en och samma bild...

Gick "sådär"😅
 
Gubbarna knåpade ihop en rad till eftermiddagens V75,,,

Älskar Olssons stil när hon umgås med gubbsen😆😂
 
Vinkade HejDå åt Fonzisarna, och resten av nyårsdagen ägnade vi oss åt intensivt slappande,,,

Men det får man göra dagen efter.....

Masade oss dock ut på en härlig skogis innan mörkret föll...

 
Mer snö i skogen än vad vi trodde....

En härlig 90 minuters promenad, med glada skuttiga hundar❤️❤️
 

Thomas och jag skulle ha käkat hummer på kvällen, eftersom det inte blev några på nyår.

Men jag var så vansinnigt sugen på pasta, så Thomas fick sätta i sig 2 humrar själv, vilket han inte hade något emot.

Själv njöt jag av gräddig, kladdig pasta med oxfilé, kantareller och bacon😋

 
Mums 😋 pasta är det Bästa jag vet🤤

 

Söndagen blev lugn den med.

Vi var på Granngården och köpte lite braochha saker inför lillhästens ankomst på onsdag.

Sen fixade vi också iordning i hans box, så nu är vi redo att få hem honom.

 

Ska bli såååååå kul🎈

 

Sen sov jag faktiskt middag ett par timmar...😴

Och sen avslutade vi helgens ljusa timmar med att sticka ut med Fyris en sväng....

 
Denna dag blev det 7 km, med en godispaus😍
 
Nu sitter jag och väntar på att bastun ska bli varm och gosig att krypa in i...

 

Imorgon hade jag sett fram emot att träffa en fin vän för lite träning och babbel i Nykvarns hundhall...

Men tyvärr har hon blivit sjuk, eller känner vissa symtom, och i dessa tider är det ju bara att ställa in vid minsta sjukdomskänning😟

Supertrist, men bättre ta det säkra före det osäkra, jag åker och tränar ändå när det ändå är bokat...

 

Men nu gör vi kväller här på Sjövreten,

jag sitter och förundras över min röda🔴Amaryllis, som i allra högsta grad hade röda blommor, när den blommade första gången..

Därför tycker jag det är högst märklig färg på andra omgångens blommor😱
   
Har aldrig varit med om något liknande.....

Blir spännande att se färgen på den vitas nästa blommor.

 
Det kommer 2 knoppar till på den, jag kommer ha amaryllisar ända fram till påska🙈

 

Men nu Önskar jag ALLA ett

 💥GOTT NYTT ÅR💥

 
Fy sjutton vilken bra vecka vi lägger bakom oss nu, faktiskt nog den bästa sen den hemska dagen den 9/11.

För det är oftast så med cellgifter, dagarna efter behandlingen är helt OK, sen dippar det efter 3-4 dagar, och den enorma tröttheten sätter in, och även illamåendet om man får något, men sen vänder det, och veckan innan det är dags för nya gifter så mår man riktigt bra.

Och det har verkligen stämt in på mig, jag har mått jättebra i veckan som gått, varit pigg och hungrig, och inte sovit middag en enda dag...

Måndagen var väl visserligen lite sisådär, då spenderade jag precis hela dagen på sjukhuset för att göra biopsi i magen.

Åkte hemifrån 7 på morgonen,och var hemma 18 på kvällen,, roligare kan man väl ha det, men vad ska man göra?

 

Men sen blev tisdagen och onsdagen desto roligare, då jag och hundarna spenderade 1 timma båda dagarna i Fantastiska Nykvarns Hundhall...

 
Inledde dagarna med att gå en härlig 45 minuters prommis först....
 
Grått, men vackert....
 
Och sen, direkt från prommisen, har vi dragit till Nykvarn, och spenderat en mysig timma tillsammans...

Mycket lek och bus blir det, men jag har också kört lydnad med Olsson, och det är sååååå jäkla kul❣️

Tycker hon har gått riktigt bra, sen är vi ju såklart lite ringrostiga, men faktiskt tycker jag hon gått bättre än förväntat med tanke på det långa uppehållet😍

Självklart måste det tas selfies varje gång🤣

Från tisdagen,,,,,,
 
Och från onsdagen.....
    
Det som känns så jäkla bra, är dels att den timman jag är där, glömmer jag allt annat, och har bara kul 🤩 

Jag tänker inte ordet "cancer" "cancer, varje steg jag tar, utan där går jag verkligen in i en bubbla där allt är bra.

 

Sen är det också så psykologiskt viktigt att känna när jag vaknar att jag har en tid att passa under dagen, en uppgift liksom.

För andra dagar blir det lätt så att jag frågar mig själv varför jag överhuvudtaget ska kliva ur sängen.

Då har jag vaknat vid 8-tiden, och då har ju Thomas varit ute och scoootrat med hundarna, så jag har inget bråttom upp, så jag har legat och dragit mig till 9.

Sen har jag blivit sittandes vid frukostbordet till ca 10.30, för att sen klä på mig och släpa mig ut i skogen vid 11-tiden.

Kommit in igen vid 12.30, gett hundarna lunch, och käkat lite själv, och sen gått och lagt mig och sovit middag till ca 16...

Ganska så trist och enformigt🙁

Men dessa 2 dagar har det varit "kul" att gå upp, "kul" att klä på mig träningskläder, "kul" att gå en rastarrunda, och framförallt så "jäkla kul" att få öppna dörren in till träningshallen och kliva in i bubblan...

Svårt att beskriva hur mycket det har betytt för mig, men jag är OTROLIGT tacksam för dessa dagar❤️
 
Och hundarna tror jag njuter lika mycket som jag❤️❤️
 
Och sen har liksom den positiva energin suttit i.

På tisdagen åkte jag direkt efter träningen och handlade all julmat inför helgen...

Och på onsdagskvällen blev det förberedelser på högsta nivå....

Husbonden rullade köttbullar,,,,
 
,,,, som jag stekte vackert gyllenbruna...
 
Hundarna låg nedanför och väntade på att köttbullarna skulle rulla av skärbrädan😝😋

Det var tyvärr ingen som gjorde....😩
 
Vi griljerade och provsmakade skinkan....
 
Och iår har vi haft en Enorm tur🍀

Såååå jäkla fin och god skinka jag lyckades plocka ur kylen, det är ju som ett lotteri varje år känns det som....

 
Vi ägnade oss också åt lite paketinslagning....
 
Sen på torsdagen var det dags för mig att spendera en heldag på sjukhuset igen för att få den andra dosen med cytostatika....

Inleder dagen med att ta "några" tabletter 3 timmar innan behandlingen ska starta...

Eller vad sägs om en lite cocktail på 40 st kortisontabletter???
 
Jag blir helt jäkla speedad😵‍💫 och är vrålhungrig precis hela dagen🎂🍕🍗🍔🍫

Sen ligger jag uppkopplad i 5 timmar, och får gift insprutat rakt in i blodet....
 
Och Hajja, att jag njuter av det, för varje dripp, dropp, dripp, dropp av gift som åker in,

så tänker jag bara,,,,

"nu ska du dö din jäval cancerjävel"

Sen kommer jag hem på torsdagskvällen, och möts av den enormt glada nyheten, att byggfirman hunnit klart med duschen och bastun.

Hajja att vi varit utan dusch i över ett halvår, eller, vi har ju kunnat duscha i badkaret på övervåningen,

men det är liksom inte riktigt samma sak att knöla ner sig i ett badkar, det är kallt, och det känns inte som man blir lika ren...

Såååååå jäkla härlig känsla att veta att vi nu skulle kunna både duscha och basta under julveckan....
 
Det återstår fortfarande lite finslipning, och lite "piffande" från vår sida,,, men allt funkar...

 
Thomas tjuvstartade lite genom att basta redan på torsdagen, men jag var lite trött och seg efter att inte gjort ett skit🤪 på hela dagen, så jag höll mig till julafton.....

En julafton, som jag är väldigt jäkla nöjd med👌
Kul, för jag brukar ju hata just själva julaftonen, även om jag gillar allt runtomkring.

 

Men vi sov ganska länge på morgonen,

Thomas stack ut på scootertur, och jag dukade upp frukost bestående av risgrynsgröt och skinkmackor.

Mums, smakade smasken😋

Sen åkte vi över till Sjötäppans gård, och gav Love och Liam sina julklappar...

 
 

Dom blev sååååå glada och nöjda över sina julklappar, vilket är roligt attt se....

 

Men roligast för mig, och det som ger mig värme i hela hjärtat är hur fina barnen är med våra hundar💝
 

Och hur fina våra hundar i gengäld blir när barnen är så vana.

Kände knappt igen Olsson när hon var med Liam, helt kolugn.

Glock han var som vanligt, han ÄLSKAR ju alla, men framförallt så Älskar han barn❤️❤️❤️
 
For vidare från Sjötäppan, direkt till Nykvarns hundhall för en härlig timma i lydnadens tecken....

Men självklart ska det tas en selfie först😂😂😂
 
Olsson kändes super🌟
 
Glock skötte sig super🌟
 
Jag kör ju inte så mycket brukslydnad med Glock när vi är själva,

däremot, så har jag kört lite fjärr, och runda konen, och rutan...

Nu skulle jag visa vår fina fjärr för Thomas, och Sheriffen skötte sig exemplariskt⭐️⭐️⭐️⭐️⭐️
 
Tror Glock skulle kunna göra precis vad som helst för lite korv😆

 

Så skönt att komma hem med nöjda hundar, och lagom slå sig ner med lite glögg och pepparkakor,,,,
 
samtidigt som KALLE ANKA och hans VÄNNER intog TV-rutan...
 
Kan inte hjälpa det, men jag tycker att det är mysigt och underhållande, mest gillar jag ASKUNGEN och SNÖVIT...

 

Thomas stack sen ut med hundarna en sväng, och jag förberedde julmiddagen....

En julmiddag som inleddes med varsin lite stänkare...

Jägermeister till husse, och Fireball till matte...
 
För på julafton får man dricka Fireball, det är sen gammalt, cellgifter eller ej😅

 

Innan vi sen satte oss till bords, så fick hundarna varsitt smarrigt märgben i julklapp...
 
Älskar hur dom ligger nära och tuggar och myser....❤️❤️
 
Och samtidigt slog vi oss ner för att njuta av lite julmat...
 
Det är ju ett ganska nerbantat julbord, ingen sill eller lax, men det räcker och blir över ändå...
 
Och sen, sen, sen, var det dags för bastu....

Och jävlar o havet va mysigt och skönt det var...

Jag bara njööööt,,,

njöt av duschen, njöt av bastun,

Älskar att det är glasdörr in nu, blir mycket öppnare och luftigare...
 
Njöt av att sitta utanför i relaxen, och längta in i duschen och bastun igen.

Duschade nog i fyra omgångar...

Olsson var nere och hälsade på en sväng, men drog snabbt upp till sitt märgben igen....
   
Man känner sig verkligen ren och fräsch efteråt, men man blir samtidigt lite dåsig💤💤

Jag låg och småslumrade i soffan en stund efteråt, men bytte ganska snabbt soffan mot sängen, och somnade sött,

så nöjd med 2021 års julafton🌟

Juldagen blev bra den med...

Blev en hel del pulande på gården efter frukosten,,

och sen drog jag och hundarna själva på en mysig skogspromenad i strålande solsken...

 
Hundarna var så pigga skuttiga och glada och for runt med sina pinnar...
 

Efter första cytostatiskabehandlingen skrev jag dagbok över mitt mående för att få nån slags koll över hur jag mådde dag för dag, bra inför kommande behandlingar tänkte jag, blir lättare att planera saker då.

Och se på Faan, att jag då, precis som nu, på andra dagen fick så jävla ont i benen.

Det liksom ilar och värker som när man har influensa och jäkligt hög feber.

Inte så skönt, så efter lunchen gick jag och la mig en stund, men det gjorde så jäkla ont, så jag hade inte inte ro att ligga speciellt länge.

Kollar jag tillbaka i mina anteckningar, så läser jag att jag hade vansinnigt ont i ca 1 vecka efter behandlingen, då sov jag inte speciellt bra på nätterna, för det gjorde så ont, så då vet jag vad som troligtvis väntar nu i några dagar framöver, 

det som är skönt att läsa, är att det då gick över efter några dagar, så håller tummarna för att det blir samma nu...

FUCK JÄVLA CANCER!,,,

 

Resten av juldagen spenderade vi i bastun, och sen i soffan ätandes en massa gott julgodis....

 

Och dagen som idag, som är annandagen, försvann i ett nafs.

Låg kvar i sängen till 9, och sen var Thomas ute med hundarna till 10, och sen vart det gofrulle.

Thomas pulade ute, och jag pulade lite inne,, och sen var vi bjudna på jullunch hemma hos Fonzizarna klockan 12.30

 
Så mysig och god lunch, som inleddes med olika sillar och lax.

Gott, för vi har inte haft varken sill eller lax på vårt julbord hemma...
 
Och ingen nubbe har vi haft heller, men nu fick gubbarna skölja ner sillen med en liten jävel...

Skål tamejfaan😎
 
Sen gick vi över på varma rätter, och jag åt den godaste Jansson jag någonsin ätit😋
 
Alltså, det var så gott, så magen stod i 278 hörn när vi var klara.

Var hemma igen vid 15.30, och nu är jag ganska slut, och ska gå å sova middag en stund...

Sen blir det bastu....

Idag på lunchen var första gången som jag använde min peruk...
 
Känner mig ganska nöjd med den, inte så jättestor skillnad på hur mitt eget hår såg ut.

Lite kortare, blankare och mindre slitet bara😝
 
Men mest av allt går jag omkring i bara denna ursköna mössa👌
Thomas tycker jag ser ut som Toker i dom sju små dvärgarna, men det tar jag som en komplimang☺️
   
Har köpt en massa turbaner och bandanas, men upptäckt att skönaste allt är denna mjuka mössan...

 

Nu hoppas jag att kommande veckan blir bra, och att jag kan få till lite rolig hundträning någon eller några dagar...

 

HA EN RIKTIGT GOD FORTSÄTTNING💝

  Nu infinner sig den där tiden på året, då man vanligtvis lutar sig tillbaka och gör en trevlig återblick på året som gått.

När jag stängde året 2020, så gjorde jag det med förhoppningen att vi skulle lägga bajsåret 2020 bakom oss, och se fram emot ett bättre 2021.

Tyvärr måste jag nu, ca 1 år senare konstatera att 2021, nog kommer att bli ihågkommet som det värsta året hittils i mitt liv...

Visst finns det glädjeämnen att se tillbaka på från året som gått, men det kommer föralltid att överskuggas av 2021 års 2 sista månader.

Det är nämligen så, att den 9 november 2021, fick jag beskedet att jag har CANCER!

 

Det som i slutet av september började med att jag tyckte min mage plufsat på sig lite väl mycket,

jag menar, trådsmal var länge sen jag var, men nu började jag känna mig gravid.

Som åtgärd på detta, började både jag och Thomas äta viktväktaramat.

 

Det gick skitbra, maten vi åt var god, och jag tyckte inte det var speciellt svårt att hålla mig till mina points.

Det tråkiga var bara att medans Thomas gick ner 2-3 kg/vecka, så gick jag upp ca 1 kg inför varje vägning.

Först garvade vi ju åt det, skrattade och sa att jag var nog den enda i hela världen som gick UPP av viktväktarna...

 

Att något inte riktigt stod rätt till, insåg vi nog båda två, den dagen vi skulle tävla högre rapport med Olsson i Eskilstuna.

Vaknar på morgonen, och skall sätta på mig mina tävlingsbyxor, som jag använt 2 veckor innan när vi var i Tärnsjö och tränade, då satt dom bra, och var inga problem att knäppa...

Denna morgon fattades det över 10 cm för att få igen byxorna,,,,  jag ljuger inte,,, vi fick improvisera med hängslen där på morgonen, inga byxor jag ägde gick att stänga över magen.

Och då började även Thomas ana oråd, och tyckte jag skulle kolla upp det...

 

Fick tid på Mariefreds VC kl 14.30 på måndagen den 9 november 2021.

Åker dit i tron att jag skulle bli hemskickad med nån form av medicin mot magkatarr, för det var den mest logiska diagnosen jag kunde tänka mig.

Därför blev jag ganska förvånad, när läkaren började prata om misstanke om vätska i buken, och undrade om jag hade möjlighet att genast bege mig till akuten på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.

-Visst, sa jag, jag kan åka på en gång.

-Det vore nog bra, om du kunde få någon att köra dig dit, svarade läkaren.

Oj, tänkte jag, behöver jag en privatchaufför för lite magkatarr, kanske det är magsår då!!!!

Saken var den, att Thomas hade hängt på hästtransporten på bilen, och dragit till IKEA i Västerås för att köpa inredning.

Jag ringde honom, och bad honom komma hem genast,

åsså åkte jag hem och satte mig vid köksbordet för att vänta in honom.

Där hemma googlade jag naturligtvis "vätska i buken", och kände hur paniken började växa...

Inte faaan hade jag ro att sitta där och vänta på honom, jag ringde och sa att jag åker själv, och så bestämde vi att han skulle stanna i Eskilstuna på vägen hem från Västerås och möta upp mig på akuten....

 

Och i det väntrummet händer något som egentligen i det stora hela är en världslig sak, men som där och då gjorde mig arg, ledsen och frustrerad.

För det var så, att när Thomas med mycket möda och stort besvär, lyckats hitta en parkering till bil och hästsläp, och kom för att vara ett stöd till mig, så blev han inte insläppt på akuten.

Pga Covid och allt vad det innebar, så tilläts inga anhöriga i väntrummet, vilket liksom bara var att acceptera, och Thomas åkte hem igen.

Jag kände mig såklart ensammast i hela världen, men det är ju lika för alla..

Eller?????

In kommer en tjej med utländsk bakrund, och hon hade ett följe på hela 5 personer med sig...

Dom skrattade, pratade med varandra, pratade i sina telefoner, och sprang in och ut och rökte.

Sköterskorna var vid ett flertal tillfällen ute och sa till att dom måste avlägsna sig, men dom liksom bara sket i det, och tillslut gav sköterskorna upp...

Usch vad jag mådde dåligt av det respektlösa beteendet där jag satt ensam med min vånda och ångest,

jag hade verkligen velat ha Thomas hos mig där och då..

Men man måste nog sluta vara en sån jävla mes....

 

Nåväl, efter några timmar fick jag komma in på ett rum och träffa en läkare, som också konstaterade att det nog var vätska i buken.

Så efter en stund fick jag komma in och göra en kontraströntgen, och sen blev det ytterligare några timmars väntan innan läkaren kom in och gav mig domen...

 

För det var som dom misstänkte Fullt med vätska i magen, men dom såg också en förändring på äggstocken.

-Förändring, sa jag, är det cancer?
-Ja, svarade läkaren.

-Men det är ju inte så farligt, sa jag, jag behöver inga äggstockar, dom kan ni operera bort...

-Önskar det vore så enkelt, svarade läkaren....

 
Och jag tror faktiskt inte jag förstod allvaret där och då, ibland vet jag inte om jag förstått det ännu,
för vi snackade en stund, och läkaren frågade mig flera gånger hur jag egentligen mådde,
och jag svarade med att jag vet inte,

borde jag må annorlunda?

borde jag skrika och gråta?
borde jag ha dödsångest?

Hon svarade att det finns inga rätt eller fel, alla reagerar olika,,,, 

Jag reagerade med misstro, trodde nog innerst inne att det rörde sig om magkatarr iallafall.....

 

Iallafall, så ville dom att jag skulle läggas in för att tömmas på vätskan,,, och jag sa inte emot, va jäkligt trött och såg fram emot att få en skön säng att få sova i....

Klockan var närmare 01, när jag Äntligen kom upp på avdelningen.

Var så otroligt tacksam över att få eget rum, med egen toalett, så jag somnade helt ovaggad, och sov såååååå jäkla skönt på natten....

 

Vaknade på morgonen och förstod nog fortfarande inte vad som hänt...

Kände mig mest som om jag var på ett bättre hotell, där rumservicen frågade vad jag önskade till frukost...

Blev dock varse, att det inte var något lyxhotell, då ronden kom, och två läkare med allvarliga blickar frågade mig hur mycket jag visste...

Efter att ha pratat med dom i några minuter kom den första ångestattacken.

Jag minns att jag hoppade ur min säng, började slita av mig sjukhuskläderna, och skulle sätta på mig mina egna kläder....

Jag ville bara ut, behövde luft,

sen minns jag att en sköterska kom in med lugnande, och att jag sov mest hela dagen, åkte i sängen till nåt rum där dränage sattes i buken och i höger lunga.....

Minns också vagt att jag pratade med en kurator....

 

Blev kvar på sjukhuset i en vecka, då jag tömdes på totalt 8 liter vätska ur buken och lungan.

Det togs prover, jag röntgades, jag genomgick gynekologisk undersökning...

 

Så Vart står jag nu i denna galna cancervärld?
Jo, jag har fått den första dosen cellgifter, planen är att få 3st med 3 veckors mellanrum, och sen operation,,,, men det vet man inte ännu....

Cancern i min kropp följer inte riktigt förloppet för "det vanliga"

 

Jag har beställt en peruk, och jag har donerat mitt eget långa hår till Barncancerfonden.

Att veta att man ska tappa håret må ses som en bagatell i sammanhanget, det tyckte jag också först, men jävlar vilken ångest det är...

 

Jag mår oförskämt bra, många mår illa av cellgifterna, men peppar, peppar, så har jag hittills klarat mig ifrån det.

Det enda jag känner, är att jag är något så vansinnigt trött, jag går och lägger mig vid 20-tiden på kvällarna, och sover som en stock till 8 på morgonen, sen sover jag också middag 2-3 timmar/ dag.

 

Det är väldigt jobbigt mentalt, att känna att man är så orkeslös, det är så mycket jag vill göra,

men jag koncentrerar mig på att gå minst 1 timmas promenad om dagen.

Och vissa dagar är det skittungt, så tungt att jag grinar för varje steg, och helst av allt bara vill lägga mig ner i en buske och somna.

Men hur trött jag än är, så tvingar jag mig ut varje dag, jag tror det är bra för kroppen att röra på den.

 

Jag tvingar mig också att äta ordentligt varje dag.

För även om jag inte mår illa, så har jag absolut ingen aptit, och jag har tappat 18 kg sen den 9/11-21

Och det är inte bra, jag kommer att behöva en stark kropp den dag det förhoppningsvis blir aktuellt med en operation.

Så många små mål mat om dagen tvingar jag i mig, och även om det inte smakar bra, så ser jag det som ett jobb som skall göras.

Även det en svår omställning för hjärnan, från att i så många år "bantat" och försökt tänka på vad man äter, till att kämpa för att få i sig fett och protein, och att tvinga sig själv att äta trots att inget sug finns....

 

Jag har ljugit när jag säger att jag inte vill träna hund..

För fyyy faaan som jag längtar efter att få träna lydnad med älskade Olsson igen....

Att få göra det, skulle ge dagarna mer mening...

Men jag har blivit Såå jäkla frusen, så jag klarar det inte utomhus i den här årstiden.

Mina tår och fingrar domnar bort, och det tar flera timmar efter att jag kommit in, tills dom tinar upp igen.

Önskar jag badade i pengar, så jag kunde hyra Nykvarns Hundhall en timma varje dag, men med en lång sjukskrivning att vänta framöver, är det tyvärr inte riktigt läge att lägga pengarna där just nu.

Men nog tusan längtar jag efter hundträning.

 

Varför skriver jag då detta?
Har velat fram och tillbaka om jag skulle göra det eller inte.

Endel av mig ville skriva om det redan när jag låg inne på sjukhuset första veckan.

Jag mår ju så bra av att skriva, och jag har faktiskt fört dagbok, sen den där jävla dagen den 9/11-21,

men det blir nog mest rader för mig själv att se tillbaka på, om jag nu någonsin vill blicka tillbaka.

 

Det är svårt, jag har varit öppen med mina närmaste sedan start, men har inte velat prata om det i övrigt.

Samtidigt har det blivit tokigt när jag träffat vänner.

För i dagsläget syns det ju inte att jag är sjuk, och jag känner mig heller inte sjuk.

Därför har kommentarerna blivit,

hur fräsch jag ser ut, 

va mycket jag gått ner i vikt,

va duktig jag varit...

Och jag har stått där och hyllat Viktväktarna, men gått därifrån och känt mig som jordens största lögnerska.

För det är ju liksom inte så, att det inte kommer att komma fram, en dag kommer det att synas, en dag måste jag ändå berätta.

Så därför, för att slippa ljuga mer, så skriver jag om det.

Och jag mår bra av att skriva.

 

Och så måste jag även hylla sjukvården.

Fyyyyy Faaaaan så bra som jag har blivit omhändertagen i detta.

Jag är helt lyrisk över alla fantastiska människor inom vården som jag har träffat under dessa kaosartade veckor.

Personalen på avdelningen när jag låg inne,,, alltså jag kände nästan sorg när jag jag Äntligen blev utskriven och var tvungen att lämna dom.

Personalen på cancercentrum, som står ut med mig och mina miljoners frågor och funderingar.

Och som hela tiden säger,,,

-vi finns här för dig...

Läkare jag träffat, som jag känner att dom verkligen bryr sig, inte bara ställer diagnoser, utan som också följt upp och verkligen frågat, HUR MÅR DU?
Jag fick genast kontakt med en kurator, som stämmer av varje vecka, och som är super att få prata med.

 

Jag har bestämt, att om jag kommer levande ur detta, så ska jag omskola mig och börja jobba inom vården.

Jag vill ge tillbaka, jag vill också gå omkring och vara Fantastisk för någon i en liknande situation.

 

Mitt humör svajar från dag till dag,

ena dagen vaknar jag och är förbannad, och känner ett jävlar anamma att denna cancerskit inte ska få knäcka mig.

Sen dagen efter kan jag vakna, och bara vara så förbaskat ledsen, då gråter jag för allt,

och då är jag så tacksam över att Thomas fått tillåtelse att fortsätta jobba hemma för att finnas för mig.

Jag tycker det är skitjobbigt att vara ensam, och även om jag försöker störa Thomas så lite som möjligt när han jobbar, så är det skönt att kunna gå in till honom en stund när sorgen och ångesten blir allt för stor.

 

För allt är fortfarande så ovisst, jag är fortfarande under utredning, och läkarna vet ännu inte vilken typ av cancer jag har.

Min kropp har inte följt det vanliga förloppet vid den först misstänkta typen av cancer, vilket gör att dom misstänker att det kan vara flera olika sorter av cancer som härjar i min kropp.

I morgon, måndag ska jag in för att ta fler prover, och på torsdag väntar den andra cellgiftsbehandlingen.

 

Och återigen är jag så jävla naiv.

Läkaren ringer och berättar att dom efter att ha haft videokonferens om " mitt fall" vill att fler prover ska tas.

Så berättar han hur det ska gå till, och jag lyssnar och lyssnar, men infon går liksom inte in.

Ta lite prover är väl ingen bil deal.

Meeeen, sen blir jag uppringd av en av dom Fantastiska sköterskorna på cancercentrum, som vill ge lite mer information inför måndagens besök.

 

•Jag ska vara fastande från dagen innan.

•Jag ska duscha i Descutan på morgonen.

•Jag ska vara på avdelningen kl 08.00, men proven skall tas först  kl 11.00

•Jag ska räkna med att ligga kvar på avdelningen ett par timmar efter proverna för observation...

Hmmmmmm, känns inte som om jag bara ska åka in och ta "lite" blodprover....

Men så är det o denna galna cancervärld, man har ingen koll,, bara att gilla läget, och vara glad för att dom gör sitt Bästa för min skull❤️‍🩹

Sen längtar jag ju såklart så in i bomben mycket efter Mormis Morris❤️
Men med denna lynniga sjukdom är det svårt att planera något, jag vet ju liksom inte från dag till dag hur jag kommer att må, och med tanke på infektionskänslighet etc, så avråder läkarna från att träffa "förskolebarn"

Men om jag mår lika bra efter andra dosen gift, som jag gjort efter första, så ska jag försöka få till en liten Jönköpingstripp runt nyår....

Längtar sååååååå❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Filmer och foton som Jonna skickar på Morris peppar mig att jag ska tamejfaan se den Underbara ungen växa upp.

 

Deppigt inlägg, men jag kände att jag var tvungen att skriva av mig.

Hoppas dock att framtidens inlägg kommer att fortsätta fokusera och handla om hundträning.

Trist årstid nu eftersom det inte händer så mycket i hunderiet, men jag hoppas kunna komma igång å träna efter nyår.

Vi behöver det, både Olsson och jag, från att ha tränat 2 pass om dagen, till att bara gå promenader,

det är en stor omställning,

men jag tycker ändå hon tar det bra, är nog jag som är mest rastlös.

 

Nu önskar jag Alla jag känner en trevlig 4:e advent🕯🕯🕯🕯

Och en Riktigt GOD JUL 🎄 🧑‍🎄

Var Rädda om Varandra💝

 

 

 

 

 
Usch, jag blir så jäkla sur på mig själv, att jag går omkring och ger mig själv dåligt samvete hela jävla tiden...

Det dåliga samvetet handlar ju såklart om att jag tycker att våra hundar inte får göra ett skit just nu.

Och mest sur blir jag, för att jag blir sur, för jag tycker ju innerst inne  att hundarna bör och ska få vila från träning.

Dollar❤️ vilade varenda år under 3 månader från dec-feb, och det gick fasiken ingen större nöd på honom.

Förrra året opererade jag knät sista november, och gick på kryckor 2 månader dec-jan, och då vilade både Olsson och Glock, och då var minsann inte Mr Ågren där och knackade mig på axeln hela tiden, men iår är Mr Ågren förjävlig med mig👹

Och inte har helgens väderomslag gjort samvetet bättre heller, för nu är det dom värsta jävla förutsättningarna ute också.

Ishalka överallt🥶

Sånna jäkla kontraster, när jag gick ut morgonrundan i fredags, var det otroligt vackert ute, och superbra underlag.

Vi gick en 90 minuters prommis innan frukosten, och bara njöt....
 
Fyra timmar senare, när jag skulle gå lunchrundan, hade förutsättningarna ändrats drastiskt.

Då hade vår uppfart förvandlats till rena rama skridskobanan, vi kunde knappt ta oss ut, utan att riskera att bryta både armar och ben....
 
Och inte smälter det snabbt heller, för temperaturen ligger runt 0 hela tiden.

Blaha, jag känner mig helt instängd....

Ja, Usch och Fy, vilket gnäll, men det är den tiden på året nu😣

Och inte har det hänt direkt mycket i helgen.....

Fast lite mysigt ändå, för på lördagen, direkt efter frullen, packade vi in hela familjen i bilen och drog söderut ner till Katrineholm för att hälsa på Whajti.....

Hej Hej, lilla Gulliga fölunge😍

 
Vi stannade på vägen ner och gick en Superhärlig prommis med glada skuttiga hundar.

 

Skönt (och bra för mitt samvete) om hundarna är rejält rastade när vi kommer fram, så vi kan ägna Whaijti några timmar när vi väl är där, utan att få dåligt samvete att hundarna blir liggandes i bilen....

Whaijti, förresten, jag kallar ju honom det, efter att vi från början ville döpa honom till White WildCard.

Vi trodde ju från början när han föddes att han skulle bli vit...

 
Men det visade sig att USA, inte godkände namnet White WildCard, pga att han inte anses vara just vit, så han heter bara WildCard.

Och appråpå USA, så är det dom som slutbestämmer vilken färg hästen har, och i WildCards fall så kan dom inte bestämma sig ännu, det skickas bilder på honom hela tiden, men han ändrar sig hela tiden...

 
Som man ser nedan, så har benen blivit väldigt bruna....
 
Han har också inslag av mycket brunt och svart i man och svans....
 
På bilden nedan syns "ålen" på ryggen väldigt tydligt...
 

Detta i kombination med att han har blå ögon, gör hans färg väldigt ovanlig.....
 
Nu spelar färgen, och vad den kommer att kallas för, oss en mindre roll, men det har att göra med genetiken inför eventuell avel, man vill veta vilka färggener hästarna är bärare av, vilket har stor betydelse innan man gör vissa kombinationer...

Vi tycker bara han är gudomligt sööööööööt❤️som han är❤️
 
Thomas fick lite råd och tips om hur han ska börja jobba med honom när vi hämtar hem honom om knappt en månad....
  

Ska bli såååååååå jäkla kul att verkligen vara med från allra första början,,, 

 

Vi slet oss efter några kalla timmar, och begav oss hemåt igen.

Stannade på Katrineholms Brukshundklubb och lät hundarna rasa av sig en stund....

   
Dom fick varsin boll i munnen, och sen bara sprang, och sprang och sprang dom....

Härligt att se....❤️❤️
 
Va hemma igen vi 17-tiden, och då hade vi Massor med härlig vintersport att titta ikapp på på TV:n.

Gjorde bara en snabb paus för att yxa upp lite mat på varsin tallrik....

Gissa vems tallrik som är vems???😆
 

Och sen blev söndagen väääääääldigt slapp...

Vi har kollat mycket på skidor på TV:n, och jag har knappt varit utanför dörren.

Enda va att jag var ner och hjälpte Thomas iväg ut på tur på Linus med hundarna brevid.

 
Sen mellan skidloppen fick hundarna leta lite efter röd kong....
 

va ett tag sen sist, men takterna satt i hos båda.
     

Thomas slängde in elscoootern i min bil, och drog bort till den gamla nerlagda banvallen.

Där var underlaget Toppen 🔝så dom cruisade  fram i lugn takt i över 1 mil....

 
Sen har vi också bakat bröd,,,, andra gången denna veckan....
 

Det var fru Abbot, som bjöd på ett makalöst gott bröd sist vi var där, och det bakade vi själva tidigare i veckan.

Och det är så vansinnigt gott, så man äter det som godis.

Det vi gjorde tidigare i veckan gick åt nästan allt redan samma kväll, så nu blev det några fler limpor, som skurits upp, och frysts in i skivor....

Känns så lyxigt med hemmabakat bröd 🍞 
 
Och det var typ allt helgens dagar har räckt till...

Kan ändå känna att det är lite lyxigt avslappnat att unna sig att kolla lite vinteridrott på TV, för förhoppningsvis när våren kommer, så kommer träningssuget tillbaka igen.

Och kollar man Sheriffen, så känns det inte som om han lider supermycket😍
 
Nu är 3:e ljusen 🕯🕯🕯 tända i våra stakar i vårt hus.

Jag är ju så enormt noga med att allt ska vara som det Alltid varit.

Stjärnor, stakar, hyacinter, allt ska stå på samma ställe varje år, ordning och reda, inga överraskningar...

Så därför i all perfektion, så mår jag såååå bra, av det som jag kallar för min "kaosstake"

Kaosstaken får se precis hur jäkla stökig ut som helst utan att jag blir yr,,, det är faktiskt ganska befriande😂
 
Ha en fin 3:e Advent🕯🕯🕯

 
2:a advent, och andra ljuset 🕯🕯 tänt.

Men det är väl också nästan det enda som hänt i veckan...

Dagarna lullar på, men hundträningen lyser med sin frånvaro.

Blir bara mysiga skogspromenader, har ingen som helst lust att träna lydnad....
 
Men jag tycker inte det gör så mycket om hundarna får vila från den typen av träning under några månader.

Det ska vara kul att träna hund, och just nu tycker jag inte att det är det, så då är det ju tur att vi har vår skog.
 
Va faktiskt iväg en dag till slottsparken för att köra lite, men usch, det var kallt om fingrarna, och jag kände verkligen att jag gjorde det mer för att stilla mitt dåliga samvete, än för att det var kul, och det känner Hickan, så det gick skitdåligt.

Ska ta mig i kragen och damma av specialsöket med Hickis istället, så hon får göra nånting.....

Däremot har Glock fått valla lite varje dag, DET har både han och jag tyckt varit kul....
 
Dom är riktigt roliga att valla på fåren vi har nu, trots att vi vallat väldigt lite på dom....
 
Och jag tycker ju att dom är såååå Underbart fina....
 
När vi vallat färdigt, kan jag och Glock stå länge, länge och bara titta på dom❤️❤️
 

Men på fredagen hände det iallafall något kul🎈

Då packade vi in oss i bilen, och drog ner till Hallsberg, för en trevlig träff med Abottarna hemma hos dom i Ormhult.

 
Fonzisarna var också där, och tillsammans fick vi en mycket trevlig kväll med god mat och dryck🥂....
 
Det blir lite slussande och pyssel när 5 hundar ska campera ihop, men det fungerade faktiskt superbra👌
 
Smaskade på fondue, vilket är ett mycket trevligt sätt att umgås på....
 
Och efterrätten gick inte av för hackor den heller....😋
 
Sent blev det också, klockan hann bli närmare 01 på natten innan vi kröp till kojs...

Glock var ju som vanligt gosigast av alla, och kröp upp i alla knän som fanns tillgängliga....❤️
 
Hickan hittade en skön fårfäll, där hon smälte in bra❤️❤️
 
Men sen var det riktigt skönt att få krypa ner i sängen i "vårt" rum😜
 
Hickan var snabbast att inta platsen på husses sida....
 
Sov superskönt, och vaknade på lördagsmorgonen till värsta hotellfrukosten🥖🧀🥚🫖

Men sen var vi ju såklart tvungna att ägna oss åt nån form av hundträning, så uppletande fick det bli för alla utom Fonzie, som tyvärr skurit upp sin tass...

Tråkigt nog blev det bara skitdåliga och suddiga bilder...

Abbott....
 
Otto....
 
Glock....
   
Dom 3 skötte sig OK,,,

Men Hickan sen då?
Usch va dåligt det gick,,,☹️
Hon plockade 2 snabbt,,,,
 

Men sen sprang hon mest med låg näsa och spårade, och fick inte vittring på dom 2 föremål som fanns kvar...

Knappt ens hon hittade det ens efter att Thomas var ute och lyfte på ett av dom...

JaJa, så kan det gå, får nog ta på mig lite själv också, jag förberedde henne inte som jag brukar, så vi bestämmer att det var mitt fel...
 
Sen var jag dum nog att ändå gå in och köra lite lydnad med henne.

Blir så arg på mig själv, när jag sagt att jag ska vila henne, åsså går jag ändå in halvhjärtat och ska göra några moves.

Det gick ju såklart skitdåligt det med....
 
fast hon gjorde ett ganska fint ställande på inkallningen ☺️
 
Känner verkligen att jag är lite negativ just nu, men ärligt talat, så är allt ganska trist för tillfället...

Mörkt, grått och kallt, inte min favvoårstid direkt....

Vid lunchtid, sa vi HejDå till våra vänner, packade in oss i bilen, och begav oss hem till Sjövreten igen.

Där blev det mest slappande resten av lördagen.

Thomas stack ut på en nästan 1 mil lång scootertur med G&O, skönt för dom att röra lite på sig efter att ha varit på kalas 🥳 

Idag som i söndag, har vi också tagit det lugnt.

Va ute och pulade lite på gården på förmiddagen,,,

Glock fick valla en stund,,,

ser ni hans fina lilla huvud därbakom fårrumporna?🤩

 
Gick in och kollade lite skidor på TV, och sen bar det iväg till skogs....
 
Gick en härlig 90 minuters runda, med glada skuttiga hundar...
   
Nöjda och glada har vi nu kommit in och gjort söndag.

Kollade herrarnas skidskytte i efterhand, blev ju riktigt spännande...

Nu ska jag ställa mig och laga lite middag, och sen blir det tidigt hopp i säng, känner att jag ligger efter med sömnen....

Sheriffen har intagit älsklingsplatsen i huset, där riskerar han inte att missa något😍
 
Ha en fin 2:a advent🕯🕯